Min vän finns inte mer

Natten mellan måndag och tisdag inträffade det ofattbara, min älskade vän Anne-Li gick hastigt bort och lämnade oss alla i offattbar sorg och saknad. Jag har fortfarande inte fattat att det inträffat. Det kommer nog att ta ett bra tag innan jag inser att det verkligen gjort det, om jag ens gör det.
Vi har haft många underbart roliga dagar tillsammans på golfbanan och alltid, alltid har jag känt mig fylld av energi och glädje när vi avslutat vår runda.
Det finns få bland oss som ger så mycket av sig själv som Anne.Li gjorde. Hon brydde sig, hon engagerade sig på ett personligt sätt och det bästa med Anne-Li var hennes smittande skratt. Ibland skrattade vi så vi höll på att kissa på oss. Hennes varma humor och underbart finurliga sätt att se humorn i vardagen gjorde att det var alltid underbart att finnas i hennes närhet.
Vi gick alltid ut på golfbanan när det var vackert väder, vi spelade inte när det var regn eller kallt, inte så mycket för golfen som för sällskapet, snacket och skratten. Det var ren och skär terapigolf för oss båda. De få tillfällen då någon av oss inte mådde bra i själen, räckte det med att vi träffades och snackade så kändes allt genast mycket bättre. Anne-Li var en sann vän som spred massor av positiv energi och värme, nu finns hon inte mer, Tack Anne.Li för att jag fick chansen att vara din vän, tack för alla underbara samtal och tusen, tusen tack för alla skrattanfall vi haft under åren. Tack.
Din vän som saknar dig så.